BETRIOT
Vår kartläggning har identifierat fördelar och utmaningar med smart teknologi.
Det finns ett betydande intresse för smart teknologi, men arbetet verkar vara personbundet och inte prioriterat. En högre kunskap och tydligare incitament behövs för att påbörja arbetet med smart belysning och för att motivera de initiala investeringarna.
För många är uppstarten dessutom komplex med många frågor som behöver klarläggas, såsom vilka andra system som ska implementeras utöver belysning. En av kommunerna i vår kartläggning uppger exempelvis att man väntar på att kommunen ska ha en egen IoT-plattform. Det verkar som att många är intresserade av området men befinner sig i väntans tider, när marknaden blir tydligare.
Det verkar även råda brist på tydlighet angående vilka aktörer som har och kommer att ha ansvaret för smarta system, både nu och i framtiden. Dessutom är det otydligt hur IT ska och kan samarbeta med externa aktörer och andra förvaltningar. Generellt påverkas området av organisatoriska stuprör.
Hur bidrar smart belysning till ökad säkerhet och trygghet kopplat till brott och ordningsstörningar?
Belysning i allmänhet
Belysningens påverkan på säkerheten har varit föremål för omfattande studier både nationellt och internationellt. Brottsförebyggande rådet (Brå) har exempelvis sammanfattat internationell forskning, med fokus på effekterna av förbättrad utomhusbelysning på allmänna platser för att förhindra brott. Huvudfrågan var om ökad belysning har en brottsförebyggande effekt, och resultaten visade en statistiskt signifikant minskning av brottslighet på 14 procent i områden med förbättrad belysning jämfört med kontrollområdena. En granskning av kostnadsberäkningar visade även att de ekonomiska vinsterna överträffade kostnaderna.
Det ökade ljuset bidrar till ökad synlighet och därmed ökar upptäcktsrisken, vilket i sin tur kan verka avskräckande för potentiella gärningspersoner. Belysningsförbättringar stimulerar också ökad rörelse och densitet i området, vilket förbättrar den naturliga övervakningen genom social kontroll. Potentiella gärningspersoner bedömer då säkerheten som högre och att den sociala kontrollen, ordningen och övervakningen har ökat.
Belysningen påverkar inte bara den faktiska risken för brottsutsatthet. Förbättrad belysning minskar även generellt rädslan för brott, då människor upplever att en väl upplyst miljö är mindre farlig än en mörk sådan. När både faktiska och upplevda risker för utsatthet minskar, används områden generellt av ett bredare tvärsnitt av samhället. Den förändrade sociala mixen och aktivitetsmönstren inom området minskar både rädsla för brott och risker för brott.
Smart belysning
Det finns emellertid exempel på studier som visar att en ökad belysning i vissa fall riskerar att öka risken för brott, något som synliggör att brottsförebyggande åtgärder påverkas av specifika kontexter och behöver vara flexibelt. Effekten av smart belysning är inte lika utforskat som belysning generellt, men den flexibilitet, samverkan och datan som smart teknologi bidrar med skapar förutsättningar för ett effektivt brottsförebyggande arbete. För att lyckas med det behöver dock organisationen ha en brottsförebyggande förmåga, något som har vävts in i modellen Betriot.
Lösningarna som används behöver exempelvis beakta många olika perspektiv, som till att sensorer inte kan aktiveras för hastigt eller nära inpå eftersom det kan blända och skapa stora problem för grupper som synskadade men även folk i allmänhet.
Det har även observerats att vissa personer kan känna sig mindre säkra på platser där närvarosensorer används eftersom de upplever att deras närvaro kan bli uppenbar för potentiella gärningspersoner. Det är också värt att undersöka hur användningen av närvarosensorer, till exempel på friluftsspår, kan påverka den faktiska risken för brott. Viktigt att beakta är att det inte är ett självändamål att öka tryggheten på en plats som inte är säker. Även om avsikten med sensorerna är att öka säkerheten kan det möjligen ha motsatt effekt genom att locka till sig potentiella gärningspersoner.
Om organisationen inom kommunen har byggts upp enligt Betriot finns det förutsättningar att aktivt följa upp effekten, utvärdera och justera användningen av belysning i allmänhet och smart teknologi i synnerhet.
Hur bidrar Betriot till ökad jämlikhet?
Vår kartläggning visar att invånare inte alltid involveras på ett systematiskt sätt i belysningsplaneringen. Samtidigt har en röd tråd hos de målgrupper vi intervjuat inom ramen för projektet efterfrågat större möjligheter att påverka när det kommer till belysning. Det finns exempelvis önskemål om att själv kunna anpassa belysningen i staden vad gäller färg och form, att belysningen utgör viktiga orienteringspunkter och att ej kommunicerade förändringar kan medföra svårigheter för navigeringen, samt att det är viktigt att kunna ge tydlig feedback när förändringar genomförs. Betriot innehåller flera delar som syftar till att öka jämlikheten i staden, som exempelvis:
Specifik data
Betriot förespråkar att kommuner ska basera sina åtgärder på tydliga och fördjupade lägesbilder. När åtgärder baseras på data som är nedbrytbar på olika målgrupper är det enklare att fatta genomtänkta beslut som kan öka jämlikheten inom en kommun.
Möjlighet att påverka
Dessutom innefattar Betriot olika delar som handlar om att involvera kommunens invånare och öka delaktigheten i processen, vilket skapar möjligheter för människor i allmänhet men också särskilt sårbara grupper att kunna påverka i kommunen. Det finns också beskrivet hur invånare på bästa sätt involveras i en process.
Smart belysning
Smart belysning skapar i sig förutsättningar för ett mer jämlikt samhälle, genom att belysningen i staden kan bli mer flexibel och anpassad utifrån de som bor där och vilket behov som finns. För att kunna åstadkomma det är det dock viktigt att samtliga steg i Betriot uppfylls.
Hur bidrar Betriot till ökad klimat- och miljömässig hållbarhet?
Energikrisen som inträffade år 2022 synliggjorde vikten av att arbeta för att belysningen i offentliga miljöer ska vara mer energibesparande. Det har därför varit en viktig utgångspunkt i arbetet med att ta fram Betriot.
LED-armatur
Betriot förespråkar till exempel att kommunerna uppgraderar sina armaturer till LED-armatur. En LED-armatur ger ett högt ljusutbyte ställt till låg energiförbrukning. Enligt EU finns det potential till 50 % energibesparing vid utbyte till LED. I flera fall har energibesparingen varit högre för svenska kommuner då utfallet även beror på effektiviteten hos de äldre belysningsarmaturerna som ersätts.
Anpassad belysning
Något annat som Betriot uppmanar till är att införa en mer anpassad belysning. Genom att styrkan på belysningen sänks, till exempel genom dimmers, skapas en energibesparing jämfört med en ostyrd belysning som alltid lyser med full kapacitet. Dimmers ökar även livslängden på belysningsarmaturen eftersom att påfrestningen på dess elektriska komponenter minskar. När ljusstyrkan justeras över dygnet bidrar det till ytterligare energibesparing. Det kan också skapa en mindre påfrestning för den biologiska mångfalden.
Smart belysning
Smart belysning möjliggör en effektivare resurshantering med snabb uppföljning och enklare underhållsplanering. Detta skapar en hållbarare hantering av den offentliga belysningen. I en smart stad kan andra typer av sensorer kopplas till samma övergripande styrsystem som belysningen och på så sätt styra belysningen vilket kan ge ytterligare möjligheter för energibesparing.