BETRIOT

Vår modell för framtidens belysning.

Belysningssystemet representerar en befintlig infrastruktur i varje kommun och har potentialen att vara kärnan i den smarta staden. Genom att integrera tekniska innovationer som flödesmätare, solceller, ljudsensorer och andra nyskapande lösningar på det befintliga systemet kan belysningen bli en grund för smarta applikationer som förbättrar säkerhet, trygghet och energibesparing i hela kommunen. För att undvika att kommunen hamnar i en loop av projekt efter projekt är det dock avgörande att genomföra denna integration på ett hållbart och processbaserat sätt.

Modellen Betriot illustrerar en fyrstegstrappa som vägleder kommuner mot framtidens belysning. Vi definierar framtidens belysning som genomtänkt, anpassad, smart och överskridande. Varje steg i trappan markerar de specifika krav som ställs på den kommunala organisationen för att framgångsrikt nå varje nivå. Vilken nivå befinner sig din kommun på?

STEG 1:

GENOMTÄNKT

STEG 2:

ANPASSAD

STEG 3:

SMART
717

STEG 4:

ÖVERSKRIDANDE

STEG 1: GENOMTÄNKT

För att en kommun ska kunna börja sin smarta resa för att öka säkerheten, tryggheten och energibesparingen måste det läggas en solid grund för framtidens belysning. Det handlar om att fatta genomtänkta beslut, både vad gäller de tekniska komponenterna men också att dessa planeras utifrån den faktiska situationen i kommunen. Dessutom behöver en fungerande organisation byggas upp runt belysningssystemet.

TEKNIK

Med grundläggande belysning menas att det finns en befintlig belysningsanläggning för kommunens offentliga miljöer. Den styrs ofta genom funktionen tänd/släck, som innebär att den tänds och släcks vid förbestämda tider. Det är den enklaste typen av styrning och används i den enklaste typen av belysningsanläggningar, vilket kan jämföras med de mer komplexa anläggningarna som kommer längre fram i modellen.

I en enkel belysningsanläggning kan man blanda olika typer av belysningsarmaturer, till exempel olika standarder, versioner och märken, vilket gör det möjligt att installera nya armaturer i en befintlig anläggning med redan existerande äldre teknik.

Tänd/släck installeras oftast i en belysningscentral och kontrollerar sedan stora delar av belysningsanläggningen, alltså flera armaturer samtidigt.

 

Det här steget kan innefatta att de befintliga belysningsarmaturerna uppgraderas. När så görs ska det vara självklart att välja en LED-armatur eftersom LED-tekniken medför ökad livslängd och energibesparing.

Vid uppgraderingen till LED-armatur är det också bra att skapa förutsättningar för en framtida smart anläggning. Därför bör den nya armaturen även vara försedd med uttag anpassad för ZHAGA- eller NEMA-nod. ZHAGA och NEMA är två olika standarder för noders utformning och dessa används av olika tillverkare av noder (förklaring av begreppet "nod" finns under steg 3; kommunicerande enheter).

Annat som är viktigt att tänka på redan i det här steget är att drivdonet i armaturen ska vara ett dimbart DALI-drivdon, av typen D4i. Drivdon finns i alla LED-armaturer och justerar spänningen utifrån ljuskällans behov, läs mer om drivdon under steg 3; kommunicerande enheter.

ORGANISATION

Kunskap om den aktuella lägesbilden inom kommunen
För att kunna ta medvetna och genomtänkta beslut om belysning utifrån ett säkerhets- och trygghetsperspektiv bör insatser genomföras utifrån en aktuell lägesbild. Lägesbilden bör bestå av ett material som tydliggör den specifika situationen kopplat till både säkerheten och tryggheten i kommunen. Materialet bör även vara djupgående och förtydliga varför lägesbilden ser ut som den gör och kopplas till den fysiska miljöns utformning. Lägesbilden bör även förtydliga situationen för olika samhällsgrupper, och redogöra skillnader baserade på kön, ålder, eventuella funktionsnedsättningar, etc.

Kunskap om situationell brottsprevention
Situationell brottsprevention är en metod för att minska brottslighet genom att fokusera på att förändra eller förbättra den fysiska och sociala miljön där brott kan ske. Konceptet bygger på idén att genom att skapa tryggare och mer kontrollerade miljöer kan man minska möjligheterna till brottslig verksamhet och därmed minska brottsligheten överlag. Det är en holistisk metod som involverar samarbete mellan olika aktörer, inklusive polis, stadsplanerare, samhällsgrupper och privata organisationer, för att skapa säkrare och mer livskraftiga samhällen.

Kunskap inom el- och belysning
En belysningsansvarig inom kommunen bör ha en teknisk utbildning inom elteknik från universitet, högskola eller yrkeshögskola inom som grund samt kunskap om elsäkerhetslagen och elsäkerhetsföreskrifter. Elteknisk kunskap kombineras med kunskap inom utomhusbelysning på allmän platsmark.

Kunskap om upphandlingsprocessen
För att planera och göra rätt val vid upphandling inom belysning, till exempel konsulttjänster som planerar och projekterar utomhusbelysning, belysningsmaterial samt entreprenörer som bygger och/eller drift- och underhåller belysningsanläggningen behövs relevant kunskap inom LoU, ABK09, AB 04, ABT06 och AMA.

Kunskap om LED-teknik i utomhusarmaturer
Utbildningar som handlar om belysningsplanering innehåller ofta  delar som handlar om LED-teknik i belysningsarmaturer. Kunskap kan även fås från kurser, seminarier samt litteratur från nätet genom att ladda ner bland annat informationsmaterial och tekniska dokument kring LED i utomhusarmaturer. Uppdatering av information kan även fås av att träffa armaturleverantörer samt att ansluta sig till organisationer för beställare inom offentlig belysning.

Krav om att anbud ska beakta säkerhet, trygghet och energibesparing i upphandlingar
I upphandlingar är det av yttersta vikt att inkludera tydliga krav som fokuserar på säkerhet, trygghet och energibesparing. Dessa krav fungerar som riktlinjer och skapar en ram för anbudsgivare att utveckla och implementera belysningslösningar. Genom att ställa krav i upphandlingen skapar man förutsättningar för att belysningen inte bara är funktionell och attraktiv, utan även ska tillgodose viktiga perspektiv som säkerhet och trygghet samt bidra till lägre driftskostnader och uppnådda hållbarhetsmål.

Genom att införa krav på säkerhet och trygghet i belysningsupphandlingar ser man till att belysningen inte bara är en estetisk funktion utan en integrerad del av samhällets övergripande säkerhetsstrategi och välbefinnande. Detta främjar offentliga miljöer som är säkra, trygga och hållbara för kommunens invånare.

Krav om att få produkter som uppfyller LED-armatur i upphandlingar
Kommunen bör ha en plan, exempelvis ett eget belysningsprogram, innehållande en strategi för framtida hantering av belysningsstyrning. En tydlig strategi kan ställa specifika krav på belysningslösningar och utrustningar för att öka förutsättningarna för bra helhetslösningar.

För att kunna jämföra olika armaturer med varandra kompletteras anbudet ofta med en databeräknad (ljusberäkning) redovisning av belysningsanläggningen. För att kunna jämföra olika anläggningsförslag med varandra bör beräkningen vara utförd efter likartade förutsättningar. För belysningsarmaturer och ljuskällor kan bland annat följande krav gälla:

• Typ av belysningsstyrning och dimring
• Zhaga Book18-kontakt till kommunikationsnod
• Kapslings-, isolerings- och vandalklass
• Drivdon Zhaga D4i
• Bländningsklass
• Färgåtergivning och färgtemperatur inkl. MacAdam
• Ljusförorening
• Livslängd >100 000h för ljussystemet i armaturen
• Garanti på produkten
• Krav på att leverantören kan erbjuda reservdelar under armaturens hela livslängd.

Som en del av förberedelserna för en upphandling behöver kommunen därför ta ställning till både aktuella och framtida behov gällande belysningsstyrning. Underlag inför upphandling är exempelvis:

• Inventering av anläggningen
• Uppdaterad anläggningsdata
• Utbytesplan (alternativt belysningsprogram) • Strategi för belysningsstyrning
• Armaturlista
• Anbudsstrategi
• Eventuell involvering av medborgare eller andra intressenter
• Ekonomisk ram för armaturbytet

Om målet med konkurrensutsättningen är att uppnå både lägsta möjliga pris och säkerställa att en eller flera kvalitativa parametrar uppfylls, används tilldelningskriteriets bästa förhållande mellan pris och kvalitet. Exempel på målsättning:

• Armaturer av hög kvalitet
• Armaturer med ett särskilt visuellt uttryck
• Låg energiförbrukning
• Armaturer som kräver minimalt underhåll
• Minsta möjliga miljöpåverkan
• Innovativa lösningar
• Armaturer med en speciell designprofil eller speciella egenskaper
• Lång garantitid

Tydliga specifikationer av belysningsarmaturer ger anbudsgivaren bättre möjligheter till att erbjuda en lösning som tillgodoser kommunens behov.

Process för att arbeta med systematiskt brottspreventivt arbete
Det systematiska brottspreventiva arbetet innehåller en tydlig process där man går från att 1) definiera centrala begrepp (som säkerhet och trygghet), 2) ta fram en lägesbild, 3) genomföra en orsaksanalys, 4) ta fram en åtgärdsplan, 5) implementera åtgärder och 6) följa upp arbetet och utvärdera dess effekter.

Väldigt ofta påverkas säkerheten och tryggheten av kontextuella faktorer och bara för att en lösning fungerat i ett sammanhang innebär det inte att det fungerar i ett annat. När det kommer till smart belysning och dess integrering med andra typer av enheter är effekten för invånaren dessutom relativt oprövad. Genom att redan på det här steget arbeta systematiskt skapas förutsättningar för att på lokal nivå veta om åtgärder, nu och i framtiden, haft en positiv eller negativ effekt.

Process som säkerställer invånares delaktighet och möjlighet att påverka
Det bör noteras att belysningens effekter på säkerhet och trygghet kan variera mellan olika demografiska grupper. Studier indikerar till exempel skillnader mellan män och kvinnor samt mellan äldre och unga. Dessutom finns det särskilt sårbara grupper, som synskadade, som behöver ha en förutsägägbarhet i den fysiska miljön eller grupper som på annat sätt påverkas negativt av flimrande eller föränderligt ljus. Det bör därför finnas en process som involverar olika samhällsgrupper i planeringen, både innan och efter det att insatser genomförs. En sådan process bör vara genomtänkt, avgränsad och tydlig för att invånare ska känna att deras tid använts på ett värdefullt sätt. Använd gärna Stiftelsen Tryggare Sveriges delaktighetsmodell för att säkerställa en god process:

Bjud in: Initialt behöver det finnas ett sammanhang där invånare bjuds in till att uttrycka sina åsikter. Det är alltså viktigt att inte enbart förvänta sig att invånare på egen hand tar kontakt med kommunen.
Beskriv: I nästa skede måste de som leder processen beskriva innehållet för de som medverkar, syftet med processen, olika roller och vilka möjligheter och begränsningar som finns.
Beakta: Därefter får invånarna möjlighet att uttrycka sina åsikter.
Bemöt: Det sista skedet handlar om att bemöta det som sagts, och då återkoppla om vilka beslut som kommer fattas och varför.

Process som säkerställer att kravställningar i upphandlingar uppfylls Upphandlingsprocessen kan delas upp i fyra huvudfaser – förberedelse, genomförande, leverans och uppföljning.

Punkterna nedan visar de olika faserna i upphandlingsprocessen och vad som är särskilt viktigt att tänka på under respektive fas i upphandlingsskedet.

Förberedelse: Avsätt tid till att förbereda upphandlingen – en god planering skapar bra förutsättningar för att köpa in det som behövs inom verksamheten.
Genomförande: I det här steget ska upphandlingsdokument upprättas innefattande även tekniska kravspecifikationer för material och utförande avseende belysning, annonsering ske, anbud och anbudsgivare ska prövas samt utvärderas och slutligen ska kontrakt tilldelas till det vinnande anbudet.
Leverans: I detta skede ska det som är upphandlat levereras och börja användas i verksamheten.
Uppföljning av avtal/kontrakt: Uppföljning kan ske på olika sätt, exempelvis genom uppföljningsmöten med leverantören eller genom enkätundersökningar. Kraven som den upphandlande myndigheten bör följa upp är de krav som ställts i upphandlingen, det vill säga, krav på leverantören, krav på föremålet för upphandlingen, tilldelningskriterier och övriga avtalsvillkor.

Att ha en budget som stödjer en genomtänkt belysning och säkerställer en god förvaltning är av avgörande betydelse av flera skäl. Genom att tilldela adekvata medel för belysningsprojekten kan man säkerställa att de genomförs på ett välplanerat och resurseffektivt sätt, vilket minimerar risken för överutgifter och oförutsedda kostnader.

En budget som stöder kvalitet och hållbarhet är fundamentalt för att undvika snabba lösningar som kan leda till dyra reparationer och underhåll i framtiden. Det bör även finnas utrymme för att hantera vissa oförutsedda kostnader, som till exempel att tillämpa säkerhets- och trygghetsåtgärder som behövs på kort sikt.

En välplanerad budget tar också hänsyn till långsiktiga förvaltningsbehov och underhållskostnader för belysningen. Detta säkerställer att det finns tillräckliga medel för regelbundet underhåll och reparationer, vilket förlänger livslängden och effektiviteten hos belysningssystemet.

En stark kultur kring säkerhet, trygghet och klimatsmart belysning kan främja ett engagemang bland kommunens medarbetare och dess invånare. När människor ser att dessa värden prioriteras, kan deras motivation att delta och bidra till att skapa en säkrare och mer hållbar offentlig miljö öka.

Genom att bygga upp en organisation som är dedikerad till genomtänkt belysning skapas en stark grund för att möta de komplexa utmaningarna och möjligheterna som belysningsplanering innebär. Detta stödjer inte bara stadsutveckling utan också samhällets övergripande mål när det gäller säkerhet, trygghet och hållbarhet.

En specialiserad organisation kan nämligen samla och utveckla kompetens och erfarenhet inom området belysning. Detta möjliggör en djupare förståelse för de tekniska aspekterna, designtrender och de senaste innovationerna inom belysningsbranschen. Organisationen kring belysningssystemet bör innefatta en upphandlingsansvarig, belysningsansvarig, leverantörer och samordnare som arbetar med säkerhet och trygghet.

Kommunledningen spelar en avgörande roll i att skapa förutsättningar för genomtänkt belysning. Ledningen bör säkerställa att det finns tydliga riktlinjer och policys för belysning, som också inkluderar riktlinjer om säkerhet, trygghet och energibesparing.

Ledningen skapar förutsättningar genom att skapa en hållbar budget som också säkerställer att det finns en strukturerad organisation.

Ledningen kan också främja kulturen inom organisationen genom att uppmuntra till kompetensutveckling, sätta hållbarhetsmål och stödja innovativa projekt.

Samverkan är A och O för att belysningssystemet ska vara genomtänkt. Därför är det viktigt att främja samarbete och informationsutbyte mellan olika discipliner inom organisationen och att skapa möjligheter för att främja förståelse och gemensamma mål mellan olika experter.

I det här steget bör det säkerställas att den som är ansvarig för belysning samverkar tillsammans med kommunens stadsbyggnadsförvaltning, gata/park samt säkerhets- och trygghetsavdelningen.

STEG 2: ANPASSAD

I nästa fas av kommunens steg mot en smartare framtid står anpassningsbar belysning i fokus. Detta innebär att belysningssystemet blir mer flexibelt och anpassningsbart för att möta olika behov och situationer. Det görs till exempel genom teknik som dimmers och sensorer men också genom att den kommunala organisationen börjar utveckla en kultur som är mottaglig för flexibilitet, förändringar och utveckling.

TEKNIK

Genom att använda dimmers kan belysningen lysa med rätt styrka när ljuset behövs som mest, eftersom dimmers styr den mängd ljus som en belysningsarmatur ger. Det här steget innehåller dimmers som inte är smarta eller uppkopplade till ett styrsystem (läs mer om styrsystem under steg 3).

Justeringen av ljusstyrkan kan uppnås på olika vis. Armaturer kan beställas med drivdon med inbyggd nattsänkning. Då görs förändringarna av inställningarna lokalt så man behöver vara på plats för att utföra ändringar.

Precis som med funktionen tänd/släck, kan en dimmer sitta centralt i till exempel en belysningscentral. Det innebär i så fall att funktionen dimrar flera armaturer samtidigt och inte kan styra olika armaturer var för sig. Ett annat alternativ är att armaturen har bestyckats med en ZHAGA- eller NEMA-nod. En nod kan fungera som ett litet styrsystem och styr då armaturen individuellt (för att läsa mer om noder, se steg 3; kommunicerande enheter.

För att kunna dimra en armatur måste armaturen vara bestyckad med ett dimbart drivdon (för att läsa mer om drivdon, se steg 1; LED-armatur). När ett drivdon väljs ut är det fördelaktigt att välja ett D4i-don, eftersom det skapar förutsättningar för ett smart belysningssystem.

En sensor samlar information om sin omgivning, vilket, precis som med dimmers, skapar förutsättningar för att belysningen lyser med rätt styrka när det behövs som mest.

Nedan beskrivs tre olika exempel på sensorer i en anläggning som inte är smart eller uppkopplad till styrsystem (läs mer om styrsystem under steg 3).

1. En belysningsanläggning kan tändas och släckas via ett så kallat astro-ur. Astro-uret är en enhet som ofta installeras i belysningscentralen och som möjliggör att belysningsanläggningen kan tändas tex 30 minuter innan solnedgång och släckas 40 minuter efter soluppgång. Den här anpassningen sker automatiskt genom att astro-uret är kopplat till en GPS-position. Astro-uret tar inte hänsyn till om det är dåligt väder och därför blir mörkt tidigare.

2. Ett annat alternativ är en så kallad ljussensor. Den baserar tändning och släckning på omgivningens dagsljusstyrka, vilket möjliggör att belysningsanläggningen kan vara tänd när det behövs.

3. Olika typer av sensorer kan också kombineras i en belysningsanläggning, något som ger ytterligare fördelar. Genom att exempelvis använda sig av lokala närvarosensorer i anläggningen kan belysningen anpassas under dygnets mörka timmar när personer rör sig i området. Det finns armaturer där ZHAGA- eller NEMA-uttaget är placerad under armaturen, vilket möjliggör användande av till exempel en närvarosensor.

ORGANISATION

I det här steget börjar kommunen lämna den traditionella och mer grundläggande belysningen och behovet av utökad branschkunskap blir större. God kontakt med, och information från, leverantörer blir därför avgörande för att kommunen ska kunna hållas uppdaterad om den senaste tekniken.

Genom möten kan kommunen och leverantören dela erfarenheter och kunskap. Detta kan leda till mer effektiva och innovativa lösningar eftersom både parter får en djupare förståelse för varandras behov och kompetenser.

Fördelaktigt är även att hålla sig uppdaterad inom de standarder och krav som ställs inom belysningsbranchen, uppmärksamma nya och/eller genomförda projekt samt gå på branchrelaterade seminarier och/eller mässor.

I det inledande steget säkerställdes att organisationen har en förankrad kultur som värderar belysningens roll i att stärka säkerhet, trygghet och energieffektivitet. Nu, i detta steg, blir det centrala att kulturen inom organisationen omfamnar och främjar utveckling och förändring.

Denna kultur bör genomsyra organisationen från dess grund, oftast från belysningsansvarig, till dess högsta ledning, vilket möjliggör att initiativ och idéer kan uppstå organiskt från medarbetarna samtidigt som prioriteringarna och stödet från ledningen är tydligt och engagerat. Detta skapar en dynamisk miljö där både individuell och kollektiv drivkraft främjar ständiga förbättringar inom belysningsområdet.

STEG 3: SMART

Det tredje steget handlar om att kommunen börjar använda smart teknologi, vilket innebär att enheterna börjar kommunicera med andra enheter. Detta markerar övergången till ett innovativt och teknikdrivet belysningssystem som inte bara möter dagens krav utan även positionerar kommunen för de utmaningar och möjligheter som framtiden innebär.

TEKNIK

Ett smart belysningssystem består av flera delar. I tidigare steg nämns vissa av dem. Här beskrivs de kommunicerande enheterna som kan ingå i ett smart belysningssystem.

BELYSNINGSARMATUR
Om tidigare steg har uppfyllts ska armaturen nu ha ett dimbart DALI drivdon, helst ett D4i don, i annat fall behöver armaturen uppgraderas. Ett D4I-don sitter närmast ljuskällan och kan hantera och tolka den information som vanligtvis används i en smart belysningsanläggning. D4i är inte ett märke eller tillverkare utan en standard.

KOMMUNIKATIONSNOD
En kommunikationsnod är en apparat som skickar information mellan armaturen och mottagaren. Det finns olika tillverkare av noder som också finns i olika standarder, där ZHAGA och NEMA är de ledande. ZHAGA och NEMA styr armaturen på samma sätt men använder olika tillvägagångssätt för att kommunicera med styrsystemet. Vissa noder skickar sin information via mobilnätet medan andra använder mer lokala nätverk, som tex Wirepas, LoRaWan eller Bluetooth. Ett nätverk är en sammankoppling av enheter som kommunicerar med varandra. Majoriteten av de lokala nätverken är av så kallad MESH-typ. MESH innebär att alla noder i ett lokalt nätverk kommunicerar med varandra och inte enbart skickar information till en specifik mottagare. Detta skapar en robust kommunikation.

KOMMUNIKATIONSPROTOKOLL Kommunikationsprotokoll är de språk som noderna och styrsystemen använder. Språket innefattar både vad som kommuniceras men också hur det kommuniceras, alltså vilka regler som finns i språket.

GATEWAY
Förutsättningen för ett centralt styrsystem är att kunna skicka information mellan det lokala nätverket och det centrala styrsystemet. För att lyckas med det behöver kommunikationsnoderna ha tillgång till en lokalt placerad gateway som i sin tur hanterar och skickar informationen vidare till det centrala styrsystemet. Detta sker oftast via mobilnätet men kan också ske via fast internetuppkoppling.

SENSORER
Kommunikationsnoder kan även vara bestyckade med olika typer av sensorer, som ljussensorer (dagsljus), GPS, närvarosensorer med mera. På detta sätt kan information skickas inom det smarta systemet och starta förprogrammerade scenarion. Här kan det centrala styrsystemet programmeras att utföra olika saker baserat på information från flertalet sensorer inom det nätverket.

Ett lokalt styrsystem kan ses som en "instegslösning" som gör det möjligt att styra vissa utvalda delar av belysningsanläggningen. Det är ett styrsystem som inte använder en gateway för att skicka data mellan belysningsanläggningen och styrsystemet (läs mer om Gateway under kommunicerande enheter). Parker och torg är exempel på platser där detta kan vara lämpligt. Detta första steg kan användas för utvärdering av teknisk lösning innan mer omfattande investeringar görs.

Fördelen med att implementera lokala styrsystem är att den initiala kostnaden oftast är lägre och att man inte har några löpande kostnader för systemkommunikation. Ofta implementeras också lokala styrsystem för att kunna utvärdera smart belysning innan mer omfattande investeringar görs.

Nackdelar med ett lokalt styrsystem är till exempel att det kräver en lokal närvaro. Om eventuella inställningar och/eller justeringar behöver göras, krävs det att en tekniker befinner sig på plats, vilket i sin tur innebär en kostnad. Det går inte heller att läsa av felrapporter och/eller status i realtid eller på distans, läs mer under rubriken Centralt styrsystem (CMS).

Om man implementerar ett lokalt styrsystem är det viktigt att säkerställa att det är möjligt att i framtiden koppla upp det till ett centralt styrsystem (läs mer om gateways under rubriken Kommunicerande enheter).

Ett centralt styrsystem (CMS) gör det möjligt att få en samlad bild över statusen på en belysningsanläggning. Ett CMS innehåller en mjukvara, alltså en applikation, som tar emot och skickar information till belysningsanläggningen.

Mjukvaran kan innehålla flera funktioner, till exempel inställningar för tändning och släckning, ljusstyrkan under olika tider på dygnet samt ett system för felrapport när något i anläggningen är defekt. Det är också möjligt att få en överblick av hela belysningsanläggningen, till exempel via karta men också via information som visar till exempel ålder på belysningsarmaturer.

Det finns olika leverantörer på marknaden som erbjuder lösningar för detta. De flesta använder standardiserad hårdvara och kommunikationsprotokoll men erbjuder en egen-utvecklad mjukvara. En fördel med ett centralt styrsystem är det skapar en låg tröskel för en framtida sammankoppling till den smarta staden.

Styrning på grupp- eller armaturnivå
Det går att styra armaturer i grupp via belysningscentralen eller styra armaturer var för sig. Man kan till exempel välja att styra armaturer i grupp via en styrenhet som placeras i belysningscentralen. Med detta tillvägagångssätt kan man styra enkla funktioner som tänd/släck. Om armaturer bestyckas med kommunikationsnod kan de dock styras på armaturnivå vilket ger en detaljerad bild av anläggningen och möjliggör också styrning av till exempel dimring. Sensorer kan också programmeras för att styra belysningen per grupp- eller armaturnivå. En fördel med sensorer i ett centralt styrsystem är att de kan placeras vart som helst.

Status, energiövervakning och felrapporter på grupp- eller armaturnivå
Det går också att se status på anläggningen per grupp av armaturer eller var för sig. Den information som det kan handla om på gruppnivå är till exempel anläggningens energiförbrukning, larm vid strömavbrott, spänningsfall eller utlöst säkring. Datan från en sådan anläggning är bred och ger grov information. Det innebär exempelvis att det vid avvikelser går att anta att någon eller några av armaturerna är defekta men det går inte att veta vilken.

Om LED-armaturer bestyckas med en kommunikationsnod blir det dock möjligt att få specifik information, som till exempel om armaturers status, brinntid och energiförbrukning. Funktionen ger också möjlighet att få larm direkt om en armatur är trasig.

ORGANISATION

Kunskap om styrsystem
En omfattande marknadsundersökning behöver göras av kommunen för att säkerställa kvaliteten på den produkt som väljs. Här behöver kommunen ställa krav på standarder och sträva efter en leverantörsoberoende lösning till sin belysningsstyrning. Inhämta kunskap från leverantörer av styrsystem, gå på seminarier och besök belysningsmässor med fokus på styrsystem.

Kunskap om GDPR
Under det här steget börjar det bli viktigt att kommunen har kunskap om GDPR. Smart belysning kan nämligen innebära att data samlas in och behandlas, vilket kan inkludera personuppgifter. Genom att följa GDPR kan man säkerställa att datan behandlas på ett lagligt sätt som dessutom respekterar den personliga integriteten.

GDPR anger till exempel att personer måste ge sitt samtycke för insamling och behandling av deras personuppgifter, att enbart den data som krävs bör samlas in och behandlas samt att datan är skyddad.

Process för att läsa av och analysera intern data
Stora mängder data från slutenheter slås ihop, analyseras och visar informationen på en gång för att hjälpa slutanvändaren (kommunens belysningsansvarig) att vidta rätt åtgärder. Datan är ett verktyg för effektivitet, rationalisering och beslutsfattande.

Process för att hantera/ta hand om felrapporter
När ett fel uppstår i anläggningen kan informationen från de uppkopplade enheterna användas för att göra en bedömning av vilken typ av fel som uppstått samt var i anläggningen det skett.

Utifrån bedömningen som görs kan sedan åtgärder planeras och genomföras för att avhjälpa felet. Processen kan även innehålla en planering för löpande reparationer och underhåll samt kommande underhållsbehov. Det gör att kommunen får en kostnadskontroll mot lagd budget samt att felet kan följas upp i felhanteringssystemet så att eventuella entreprenörer åtgärdar de fel och brister som har uppstått i anläggningen och enligt avtalad åtgärdstid.

För att kunna nå all information från enheterna även dagtid dvs när gatubelysningen är släckt kommer belysningsanläggningen att behöva vara konstantmatad. Det behöver därför upprättas nya krav och rutiner för driftentreprenören för att upprätthålla en elsäker belysningsanläggning.

Process för PUB-avtal
Processen för att inrätta ett PUB-avtal i en kommun kräver flera saker. Först och främst måste kommunen identifiera behovet av att dela personuppgifter med en extern part och genomföra en noggrann juridisk genomgång för att bedöma relevanta lagar och regler, inklusive GDPR.

Efter att ha utvärderat riskerna och eventuella leverantörer kan kommunen antingen välja att genomföra en upphandling eller direkt förhandla med en lämplig part. Därefter måste ett skriftligt avtal upprättas, som tydligt definierar parternas ansvar, ändamålen med datadelningen och de åtgärder som ska vidtas för att skydda personuppgifterna.

Utbildning och medvetenhet bland personalen är också avgörande för att säkerställa efterlevnaden av avtalet och dataskyddsregler. Slutligen kräver processen kontinuerlig övervakning och uppföljning för att säkerställa att avtalet följs och att eventuella avvikelser eller incidenter hanteras korrekt.

I det tredje steget börjar ett skifte ske inom organisationen, där ansvaret för belysningssystemet kan börja läggas på flera förvaltningar. Genom att också budgeten delas på olika förvaltningar förtydligas ansvarsfördelningen, och vilka avdelningar som har ansvar för vilken aspekt av belysningssystemet. Det optimerar även resursanvändningen, varje förvaltning kan ha sina egna behov och prioriteringar vad gäller smart belysning.

När flera förvaltningar är involverade och har ansvar för olika delar av det smarta belysningssystemet, ökar dessutom delaktigheten. Det möjliggör att olika perspektiv och behov beaktas, vilket kan leda till en mer heltäckande och balanserad implementering.

När smart belysning tillämpas i en kommun bör organisationen utvecklas eftersom det ställer nya krav på både förvaltare och entreprenörer. Eftersom kommunen kommer ha dagsaktuell information om vilka avvikelser som finns behöver det säkerställas att ärendehanteringen blir effektiv samt att organisationen stödjer en snabb respons på problem.

All information som skickas från de uppkopplade enheterna ska vara integrerade i ett ärendehanteringssystem där rapporterade fel och synpunkter från medborgare följs upp av de inom organisationen som har behörighet för den informationen.

När en kommun implementerar smart belysning är det avgörande att involvera både IT-experter och juridiska experter i processen. IT-experter spelar en central roll genom att tillhandahålla teknisk expertis för att säkerställa att den smarta belysningsinfrastrukturen är robust, säker och kompatibel med andra system och enheter i kommunen. De hjälper också till att utveckla system för datainsamling, lagring och analys för att dra nytta av den genererade data för att fatta informerade beslut och optimera belysningssystemet.

Säkerhet är en annan viktig aspekt där IT-experter kan utföra riskbedömningar och implementera lämpliga säkerhetsåtgärder för att skydda mot cyberattacker och dataintrång. Juridiska experter kompletterar detta arbete genom att säkerställa att dataskyddslagar och integritetsbestämmelser följs, och att juridiska aspekter som upphandling, kontrakt och ansvar hanteras korrekt.

FIGUR

717

STEG 4: ÖVERSKRIDANDE

I det fjärde steget överger kommunen stuprörsorganisationen och antar en horisontell arbetsstruktur. Belysningssystemet blir en del av smarta staden genom att tekniska innovationer interagerar med varandra. Denna övergång illustrerar de nödvändiga insatserna för att möjliggöra långsiktigt hållbara processer, resursbesparingar, samverkan över sektorsgränserna inom kommunen samt med andra myndigheter.

TEKNIK

Ett överordnat styrsystem (ett överordnat CMS) ger möjlighet att få en samlad bild över alla smarta enheter inom kommunen. Det är alltså inte begränsat till att gälla enheter inom ett specifikt område, som belysning. På det viset samordnas information och hanteringen av informationen.

Olika styrsystem kan påverka varandra genom att dela information. Till exempel kan ett styrsystem som hanterar belysning få information om trafiksituationer från ett annat system och agera därefter.

Det övergripande styrsystemet kan vara av en så kallad öppen typ, något som gör det möjligt för produkter från olika tillverkare att enkelt kommunicera med varandra. Fördelen med det är att organisationen kan bli överskridande och samverkan öka.

En fördel med ett överordnat styrsystem är att endast en mjukvara behövs för att visa all information om hela kommunen, istället för flera olika.

Ett övergripande styrssytem består oftast av en grundläggande mjukvara som leverantören anpassar till kommunens behov vid inköp. Detta beror på vilka olika smarta system som kommunen vill ska ingå i det överordnade styrsystemet, samt vilka funktioner som önskas.

Mjukvaran i ett överordnats styrsystem är uteslutande molnbaserad och är en tjänst som tillhandahålls av tillverkaren. Därför är det bland annat viktigt för en kommun att se över hur datan skyddas.

Belysningsnätet kan i det fjärde steget fungera som ett "skelett" som strömförser många olika typer av enheter i en stad, inte bara belysningsarmaturer. Detta är ett möjligt tillvägagångssätt för att skapa en långsiktig plan för en smart stads infrastruktur. Denna lösning kan även i viss mån snabba på användningen av smart styrning och Internet of Things i en kommun.

De flesta av dessa smarta komponenter som kan ingå i en smart stad förusätter att de är driftsatta under hela dygnet, vilket belysningsnäten i regel inte är. Det finns batteridrivna alternativ, men för att undvika beroende av batterier så måste belysningsnäten ändras till kosntant matning. Detta är en stor infrastrukturell förändring i belysningsnätet, det kräver ett heltäckande styrsystem för belysningen.

Solceller på belysningsstolpar som förser dess komponenter med konstantström är en möjlig lösning så länge solcellerna kan möta den efterfrågade kapaciteten. Här finns även risken för ett stort beroende av batterier. Även nuvarande belysningsnät har en kapacitetsgräns som kan överskridas när för många komponenter ska strömförsörjas från samma nät.

Belysningsnätet kan fungera som ett "skelett" som strömförser många olika typer av enheter i en stad, inte bara belysningsarmaturer. Det är ett sätt att skapa en långsiktig lösning för en smart stads infrastruktur. Denna lösning kan även i viss mån snabba på användningen av smart styrning och Internet of Things i en kommun på en övergripande nivå.

De flesta av dessa smarta komponenter som kan ingå i en smart stad förutsätter dock att de är driftsatta under hela dygnet, vilket belysningsnäten i regel inte är. Det finns batteridrivna alternativ, men för att undvika beroende av batterier så måste belysningsnäten justeras till konstant matning. Detta är en stor infrastrukturell förändring i belysningsnätet, vilket kräver att all typ av belysningsstyrning inklusive tänd/släck sker via ett styrsystem. Solceller på belysningsstolpar som förser dess komponenter med konstantström är en möjlig lösning så länge solcellerna kan möta den efterfrågade kapaciteten. Det kvarstår dock en risk med batteriberoende.

I steg 4 börjar kommunen arbeta överskridande genom att sensorer, som inte tillhör kategorin smart belysning, används för att ge kompletterande data och förstärka nyttan av den smarta belysningen. Det kan till exempel handla om teknik som:

Ljudsensorer, vilket är sensorer som till exempel kan användas för att detektera och lokalisera skott i realtid. Systemet använder sig av nätverk av akustiska sensorer som är placerade på olika platser i ett geografiskt område, som till exempel en stad eller ett kvarter. Dessa sensorer är utformade för att snabbt uppfatta och analysera ljudet från skott och skilja det från andra ljud i omgivningen.

När skott detekteras skickas informationen till en central server, där den bearbetas för att bestämma den exakta platsen för skottet. Polisen eller andra säkerhetsmyndigheter kan då få omedelbar information om var skottet inträffade, vilket gör det möjligt för dem att snabbt sätta in resurser och svara på händelsen.

Koppling till larmcentraler, genom en integrerad teknisk lösning kan belysningen i ett område slås på eller förstärkas när någon i närheten ringer ett larmsamtal. Det kan till exempel handla om att sensorer kommunicerar med varandra men också att larmcentraler får tillgång till och kan styra belysningen i ett område.

Flödesmätningar, genom att använda sensorer som känner av och mäter antalet människor kan belysningen automatiskt anpassas utifrån det faktiska behov som finns.

I det här steget finns alla förutsättningar som krävs för att kunna tillgängliggöra tekniken för invånarna i kommunen. Det kan till exempel handla om att erbjuda publikt WIFI, ha publika strömuttag eller en appstyrd belysning.

Detta måste genomföras på ett mycket genomtänkt sätt då det finns exempel när dessa lösningar haft negativa effekter för säkerheten och tryggheten. Om kommunen har gått igenom samtliga steg i modellen ska det dock finnas alla förutsättningar som krävs för att direkt kunna följa upp och se vilka effekterna blir i den miljö som lösningen testas och implementeras.

ORGANISATION

Om det överordnade styrsystemet
En omfattande marknadsundersökning behöver göras av kommunen för att säkerställa den produkt som väljs. Även här behöver kommunen ställa krav på standarder och sträva efter en leverantörsoberoende lösning till sin belysningsstyrning. Inhämta kunskap från leverantörer av styrsystem, gå på seminarier och besök belysningsmässor med fokus på styrsystem.

Mässor kan ge mera ingående information om införanden av IoT. Att som kommun samverka med andra städer nationellt och internationellt ger information för att lösa de utmaningar som finns inom Smarta städer IoT. Flertalet kommuner gör, var och en, sina pilotprojekt/-er utifrån sina förutsättningar med mål eller syfte att lära sig mer om smart belysning och IoT i en testmiljö.

Viktigt i sammanhanget är då att delge information till andra över de resultat som blir från dessa pilotprojekt samt att också ta del av det som andra städer har lärt sig. Kunskapen om smart belysning och IoT kan då spridas vidare på ett bra sätt.

Att säkerhetsklassa styrsystem och begränsa åtkomsten till dem är av yttersta vikt när kommunen börjar arbeta mer övergripande.

Genom att skydda systemen från obehörig åtkomst kan man förhindra manipulation eller sabotage, vilket i sin tur minskar risken för störningar. Dessutom hjälper det till att förebygga cyberattacker genom att det blir svårare för angripare att kompromettera systemet.

Genom att säkerställa integriteten hos systemet och dess data samt säkerställa att det är tillgängligt när det behövs, kan man upprätthålla säkerheten och funktionaliteten för kritiska infrastrukturer som smart belysning. Vidare är det avgörande för att följa lagliga och regleringsmässiga krav som styr hanteringen av sådana system och tillgången till dem.

Under steg 3 inleddes en nödvändig uppbyggnad av kommunens organisation för att möjliggöra en effektiv och smidig hantering av ärenden. Det innebar att processer och strukturer började formas för att hantera de komplexa behoven som finns i smarta system. Emellertid, under det fjärde steget, går organisationens utveckling ännu djupare och kräver en omprövning av ansvarsförhållandena för att bättre passa det skiftande landskapet.

Systemsamordnare (under kommunledningskontoret)
Den övergripande komplexiteten av arbetet kräver nu en betydande ansvarsförflyttning. För att undvika konflikter och säkerställa en sammanhängande strategi bör det övergripande ansvaret för den smarta staden placeras under kommunledningskontoret. Där bör en systemsamordnare utses, en nyckelroll som ansvarar för att koordinera processerna inom den smarta staden och fungera som en länk mellan olika intressenter och behov. Deras arbete innebär att navigera genom komplexiteten och sammanfläta olika delar av organisationen för att främja samarbete och effektivitet.

Systemförvaltare i respektive förvaltning
För att säkerställa en effektiv och anpassningsbar drift av systemen är det också nödvändigt med en systemförvaltare inom varje förvaltning. Denna person har den djupa insikten i förvaltningens specifika behov och processer samt förmågan att utvärdera och anpassa systemens funktion i den dagliga verksamheten. Genom att placera en systemförvaltare inom varje förvaltning kan man säkerställa att systemen stöder verksamhetens mål och behov på ett optimerat sätt.

Personal med olika behörighetsnivåer
Integrationen av olika behörighetsnivåer inom kommunen är avgörande för att säkerställa säkerheten och effektiviteten i systemhanteringen. Detta inkluderar både extern och intern personal. Beslut om behörigheter bör baseras på en noggrann säkerhetsklassificering och en klar förståelse för vilka resurser och åtkomstnivåer som krävs för att utföra olika uppgifter. Genom att skapa en tydlig ram för behörigheter kan man minimera risker och säkerställa att kommunens resurser används på ett säkert och effektivt sätt.

I det här skedet skapas möjligheter att samverka med andra myndigheter. Det kan till exempel handla om andra kommuner men också med statliga myndigheter, som Polisen.

En sådan samverkan kan till exempel handla om att Polisen får tillgång till kommunens belysningssystem och kan styra belysningsnivåerna när det behövs, som exempelvis vid demonstrationer, upplopp eller larmsamtal.

FIGUR

LÄS MER